Besked om hjärtfel

Andra dagen när vi var på den obligatoriska läkarundersökningen talade läkaren om att han hörde ett blåsljud på Elliots hjärta. Detta är ju helt normalt men man skulle naturligtvis följa upp det nästa dag och oftast så hade det försvunnit då.
Vi tänkte inte så mycket på detta utan vårt största problem var fortfarande dom konstiga fötterna och det faktum att han inte var särskilt intresserad av att amma. Läkarna tyckte att han hade en liten mun och att han sög lite dåligt men med dom andra barnen har ammningen fungerat så fort vi kommit hem så jag pumpade och matade honom med sked, övertygad om att allt skulle bli bättre hemma.
Min pappa ringde och försökte lugna oss med att det faktiskt fanns fotbollsspelare i landslaget som hade fötts med klumpfot, detta var inget vi skulle oroa oss för. Tur att vi inte visste då vad vi vet idag...
Nästa morgon på läkarundersökningen så tittade läkaren på mig och förklarade så försiktigt han kunde att han ville konsultera en äldre kollega. Vår sköterska som hade fått trösta oss många gånger dom här dagarna var med hela tiden. Hela bb tiden är ganska suddig för mig och jag insåg snart att det var smart att skriva en loggbok över alla läkarbesök som snart skulle bli en vardag.Sköterskan och barnkardiologen Magnus förklarade att ett ultraljud på hjärtat skulle bli nödvändigt, men vi skulle inte oroa oss i onödan.
Storkillarna hade varit hos farmor och farfar när vi varit på Näl, nu skulle dom åka till Kiel och vi som hade planerat tidig hemgång började få problem. Sköterskan gjorde klart för oss att min man inte kunde åka hem utan vi skulle behövas på bb båda två. På något sett löstes situationen med killarna tack vare morfar och farbror N. Barnen kunde ju inte förstå varför vi inte kunde komma hem, bebisen var ju född nu.
Läkaren som gjorde ultraljudet förklarade för oss att han inte skulle prata förrän allt var färdigt. I nästan 1 timma satt vi och tittade på något som såg ut som en satellitbild som metrologer använder för att se hur oväder förflyttar sig.När allt var klart så fick vi veta att det fanns en förträngning vid pulmonalisklaffen och ett hål mellan kammrarna. Mer om vad detta innebar skulle Magnus berätta för oss när han hade tid att titta på resultatet.Ännu en gång satt vi i flera timmar och väntade på att få veta vad det var för fel på vår lille kille.Konstigt, dagen innan hade hans fötter varit ett stort problem, nu var fötterna en baggis...Vi visste knappt om vi vågade tro att han skulle överleva, men samtidigt var vi ju kvar på bb. Om han hade varit sjuk så hade vi väl blivit flyttade till neonatal...?
När Magnus äntligen kommer får vi veta att Elliot har VSD ( hål mellan kammrarna ) och pulmonalisstenos ( förträngning på lungpulsådern ) och han skulle behöva en hjärtoperation, troligtvis under hösten. Fram tills operationen skulle vi få gå på kontroller var 3:e vecka hos Magnus.