Det räckte med en natt på sjukhus. När ronden gick på förmiddagen var det lite osäkert om vi skulle få åka hem men på eftermiddagen blev vi utskrivna.
Det är energikrävande att ta hand om lillprinsen när han är sjuk, alla mediciner dom ger honom gör att han blir hyperaktiv. När han äntligen somnat för natten var jag så trött att det inte gjorde något att vi knödde i en hård sjukhussäng. Han tog igen all sömn han missat under dan och när han vaknade vid 6-tiden var han i toppform. Vi hade knappt avslutat morgonvällingen när dörren öppnas och en mamma med en liten kille kommer in. Den killen hade också krupp och dom hade varit vakna halva natten, nu ville dom bara sova.
Elliot hade andra planer (!), halv sju var jag ute i korridoren och gick med honom i sulkyn. Morgonmedicinerna hade verkat och rastlösheten i kroppen var tillbaka.
Alla som har varit inlagda på Drottning Silvias Barnsjukhus har antagligen vandrat runt, runt i dom korridorerna, man tröttnar väldigt fort. Nu hade jag gett min ena hand för att vara i dom korridorerna!
Vid frukost kom pappa och farmor och avlöste mig så jag fick vila lite. Enligt sköterskorna var avdelningen fullbelagd men medans jag promenerade omkring så såg jag åtminstone 3 rum som stod tomma . Vid lunch blev våra rumskamrater utskrivna och vi fick tillgång till rummet igen ( fortfarande stod 3 rum tomma !).
När läkaren lyssnat på Elliot för andra gången så släppte hon iväg oss. Nu hoppas vi att dom här kruppsymptomen var en engångsgrej det här vill vi inte göra om på länge....!
Fyf…n vad han är bra!
5 månader sedan
1 kommentar:
åh vad skönt att höra att ni fick komma hem! Hoppas ni att det inte kommer tillbaks! Ha det gott i höstrusket
Skicka en kommentar