Förlåt mig!

Förlåt! Jag vet precis hur det är när någon försvinner ifrån bloggen ett tag, man blir orolig att något skulle ha hänt. Jag har fått pikar, samtal och mail om att det är dags att uppdatera om Elliots fötter så här kommer en liten reseme´.

Vi kom till Göteborg klockan 7,00 för att förbereda Elliot inför narkosen, 7,45 skulle vi vara på plats på operation.

Efter förra sövningen som gjordes i operationssalen med mig, starka operationslampor och fem grönklädda människor i rummet så hade vi begärt att han skulle få sövas i väntrummet den här gången.
Innan han sövdes så kontrollerade ortopeden att gipstekniker och ortopedtekniker var på plats för tanken var att de skulle slippa intubera honom och bara söva honom en kort stund med mask.
8,30 lämnade vi en sovande liten kille och gick ner till cafeterian för vårt morgonkaffe. När klockan var 9,30 så sprang "vår" gipstekniker förbi och sa att det var färdigt, Elliot var på uppvaket redan. 10,30 var vi tillbaka på avdelningen och före 12 var vi utskrivna igen.
Egentligen skulle vi stannat kvar för lunch men Elliot är numera känd som "killen som inte vill vara här" på avdelningen så vi fick stanna på IKEA och äta lunch på hemvägen istället.

Dagen gick verkligen som på räls, fötterna såg bra ut, så bra dom kan se ut iallafall, nya nattskenor gjöts och Elliot fick nya korta, GULA (det var viktigt) gips som han har börjat gå lite på nu. Nästa besök blir den 17 juni och då ska han förhoppningsfri bli helt gipsfri sen.

Sista tiden har jag har haft fullt upp med att varva snoriga barn med min sista juridiktenta men nu är jag äntligen klar!!! Det är helt ofattbart hur snabbt det här första året har gått.
Jag precis påbörjat en sommarkurs på halvtid som jag ska varva med sommarlov och genom att spendera så mycket tid som möjligt i husvagnen med barnen, OM nu bara bredbandet fungerar som det ska...

Nu ska jag ska varva ner och sätta mig och läsa om allt som hänt i bloggvärlden medans jag har varit borta.