Vi har fått en ny logoped på habiliteringen och hon ringde till mig och frågade om hon fick följa med när Elliot skulle till specialisttandvården. Jag blev naturligtvis jätteglad, den här tjejen verkade mycket mer engagerad än den förra vi hade. Äntligen!
Igår var det alltså dags att kika lite nogrannare i munnen än vad som gjorts tidigare. Maken hade tagit ledigt för dagen och följde med till sjukhuset vilket var tur för jag behöver väl knappast säga att Elliot i
nte var samarbetsvillig.
Efter en hel del krångel och fasthållning, säger den kvinnliga tandläkaren att hon inte kunde se "spenen" ( den som alltid vibrerar när tecknade figurer skriker ) som man ska ha bak i svaljet. Hon kunde bara se ett hudveck där. Lite förenklat kan man säga att den "spenen" stänger till upp till näsan så inte luften går ut där när man pratar.
Vi pratade lite om detta och som den besvärliga mamma jag är så ville jag naturligtvis se bilder och förstå på vilket sätt detta påverkar honom. Tandläkaren suckade lite för sånt hade dom ju inga bilder på men hämtade tillslut några anatomiböcker och förklarade så gott det gick för oss.
Logopeden hade inte lyckats se riktigt hur det såg ut i munnen och tandläkaren frågade mig om dom fick lov att göra ett försök till. Och det var tur att dom gjorde det för den här gången såg dom bättre, det fanns inget
synligt fel alls i Elliots mun :)
Det finns naturligtvis massa frågor kvar angående munfunktionen, tänderna och talet men nu har vi fått svar på det som går att svara på i dagsläget sen får vi se vad som kommer.
Logopeden hade tagit med sig en hel bibba med papper till mig. Det var ordsnurror, sånger och lite enklare sagor som vi ska träna med. Allting var i svartvitt så nu ska jag och bröderna färglägga allting innan vi kan laminera och börja använda materialet.
Hon hade också skrivit en lapp med massa saker vi skulle göra hemma, bla blåsa såpbubblor, göra pruttljud och så min favorit - träna på att pussas :)
Inlägg
